I Berlin var det regnigt och kallt, perfekt för att gå i affärer och på muséer.

Först besökte vi Egyptiska museet (En del av Neues museum). Huvudnumret Nefertitistatyn fick man inte fotografera men där var mycket annat fint, t ex den här kattstatyn: 

Mycket folk var där tack vare vädret. Sen blev det lite shopping och de som inte varit i TV-tornet passade på att åka upp där. I en affär såg jag världens längsta hår:

Det är faktiskt flätat också så det är ännu längre. I Berlin finns allt.

På eftermiddagen besökte vi STASI och vädret gav den rätta DDR-stämningen!

STASI hade ett mycket stort område i ÖstBerlin som nu innehåller arkiv, museum, forskarrum m.m Man övervakade alla DDR-medborgare. Till slut gick så mycket resurser till övervakning och gränsskydd så hela staten kollapsade.

En klassisk agentväska. Sonen hade en sådan när han var liten.

Fanns också i dammodell för de kvinnliga STASI-agenterna.

Man bevakade på alla möjliga sätt. En stubbe var utrustad med kamera. Tonåringens kommentar: "Var inte det overkill!" Jo, det var det!

Man övervakade allt och alla och allt noterades. "Rekordet" i STASI-arkivet har protestsångaren Wolf Biermann som man hade 36 000 tättskrivna sidor på. 

STASI-chefen Erich Mielke   var paranoid så man fick inte använda elektriska skrivmaskiner som han trodde kunde avlyssnas.

DDR är fascinerande: Så nära i tiden och geografisk och ändå så främmande. Nu är det bara borta som en ond dröm.