Tonåringen slutade ettan på gymnasiet förra veckan. Denna veckan har hon börjat sitt sommarjobb: Tre veckor på ett dagis. I förväg var hon jätteglad över möjligheten att tjäna pengar. Men när det blev skarpt läge så lät det annorlunda.

Pojkvännen har inget jobb och inte bästa kompisen heller och vädret var fint och hon måste gå upp halv 7 på morgonen. Inte ens argumentet pengar hjälpte: "Pappa ger ju mig vad jag behöver ändå", lät det.

Lite har trots allt gnället lättat och hon har blivit solbränd. Jag har ju också påtalat för henne att vi har inte kommit på något annat sätt att försörja oss än arbete så det är bara att vänja sig och tänka på pengarna. Trots allt verkar det fungera bra med barnen på dagiset även om det är lite tråkigt ibland, men det får man vänja sig vid.

Börja förstå det där snacket om att ungdomen inte vill jobba. Nåja, de kommer till insikt de också. Man måste ju försörja sig.

Just nu har vi smörblommor här i söder. En färsk smörblomma har en skarp smak, och är giftig för boskap. Det är därför som en hästhage alltid har kvar smörblommorna. Även nötboskap undviker smörblommor. I torkade smörblommor har den skarpa smaken försvunnit, och då kan de utan problem ingå i hö.  

Torkade smörblommor behåller sin färg och är roliga att använda som eterneller. Man kan gärna  lägga dem uppe på ett högt skåp så de kan titta fram över kanten.

Årets klämdagslånghelgsledighet går mot sitt slut. Många timmar har tillbringats i trädgården med en bok och något svalt att dricka. Vädret har ju varit fantastiskt. Nu är det dags att börja skörda lite sallad och annat från grönsakslandet. Härligt!  

Här i SydSverige blommar syrenerna och så även i min trädgård.

 Syren eller bondsyren (Syringa vulgaris) art i familjen syrenväxter. Den är ursprunglig i sydöstra och östra Europa, men numera planterad och förvildad på många håll i Sverige.

Syren är en populär trädgårdsväxt som är härdig i stora delar av landet. Veden är hård och står emot nötning bra, och syrenpinnar har använts i krattor.

Inom folktron förknippas syrenen med vidskepelser. En vanlig föreställning var att personer som är födda mellan 23 och midnatt kunde se spöken i blommande syrenbuskar under samma tid på söndagar.

Uttrycket "mellan hägg och syren" förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syren. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten "stängt mellan hägg och syren" är relativt sent, inte belagd förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet.

Själv tänker jag bara jobba två dagar nästa vecka. Tack vare klämdagar och annat så håller jag själv stängt!

Nu längtar jag till ledighet. Nästa veckas klämfredag med tillhörande helgmåndag passar alldeles utmärkt. Eftersom jag är ledig också på onsdagen innan så blir det nästan en vecka ledighet.

Då ska jag mest av allt vila och läsa och försöka träna också. Sen ska jag klappa katten.

  Nu blommar liljekonvaljen i Blekinge!

Trots kyla och regn senaste dagarna så har de slagit ut!

Regnvädret och kylan är tillbaka igen och just idag så ska Sonen ha cykelutflykt! Först var det ett elände med själva cykeln. Han har knappt cyklat i år och vi vet inte om den behöver ändras för att han växt och Sonen vägrar att kolla. Nåväl, då får han väl cykla på en för liten cykel då.

Regnkläder och stövlar har han inga eftersom det inte är någon idé, de används inte ändå. Jag hade plockat ihop en kasse med extrakläder att ta på när han kom tillbaka. De vägrade han också att ta med, så han får väl vara blöt resten av dagen då.

Själva fraktandet av cykeln var också en historia för sig. Vi bor inte på cykelavstånd från skolan ( i alla fall inte för en 11-åring) så den fick tas dit med bil. Själva den här makapären som man sätter på bilen för att frakta cykeln krävde så mycket muskelstyrka så det klarade varken jag eller Tonåringen. Maken fick alltså göra det innan han stack på tjänsteresa i söndags. Sen ska cykeln upp där och spännas fast, vilket jag och Tonåringen klarade med gemensamma krafter. Under själva färden var jag hypernervös för att den skulle ramla av på motorvägen.

Nu är jag skitnervös för att jag ska få ett sms eller telefonsamtal att något hänt.

I lördags hade vi årsmöte och städdag i föreningen på gatan där vi bor. Vårt hushåll stod för matlagningen till lunchen. Detta pysslade vi med hela morgonen tills årsmötet började kl 10. Då gick jag ifrån för att delta i mötet medan Maken fortsatte med grillandet. Mötet gick på ungefär trekvart sedan skulle arbetsuppgifter fördelas. Jag hade stått och hackat lök med mera hela morgonen och eftersom maken skulle iväg på sin träning så skulle jag få stå för undanplockning och diskning själv och dessutom fixa eftermiddagsfika. Alltså var jag arbetsbefriad från andra uppgifter under dagen. Då upphov en dam i församlingen sin stämma: "Men ska inte du göra något? Dig ser man aaaldrig göra något här ute!!!" Jag svarade att jag hade nog med undanplockning och eftermiddagsfika och nappade inte på det i övrigt. Men sur blev jag och har tänkt på det sen dess. Man ska inte häva ur sig sånt. Det kan finnas en anledning till varför saker och ting är som de är som kanske inte är så rolig att prata om.