Mitt i novemberregnet så tröstade vi oss igår med den nya Harry Potterfilmen, några dagar efter premiären. Och visst är den bra, även om det fanns sega partier, men hög kvalitet i allt från det tekniska till skådespeleri. Tonåringen och hennes kompisar såg den naturligtvis redan i onsdags och menade att den var den bästa "ever". Del två kommer till sommaren och då är det oåterkalleligen slut och då kommer de att gråta, säger de. Harry Potter är en del av deras uppväxt.

Ibland kommer man i ett akut krisläge; Man får ett otrevligt besked eller man går och gruvar sig över något som ska hända och har en obehaglig känsla i kroppen. Då har jag själv haft mycket nytta av andningsankaret; lite utbyggt.

• Beskriv känslan för dig själv så noga som möjligt: Var sitter den i kroppen, vilken form har den, hur stor är den, hur är ytan, vilken färg har den. Ibland sitter det obehagliga på flera ställen i kroppen, t ex både i ögonen som vill gråta och som en klump i magen, välj då ut ett av dessa ställen koncentrera dig på det.
• Tänk dig att du andas in i den obehagliga känslan. Fortsätt med detta en 10 minuter eller så länge du vill.
• När du andas så bereder du utrymme för den obehagliga känslan och ger den plats i kroppen.
• Nu är det lättare för dig att stänga av kampvredet och tillåta den obehagliga känslan att finnas. Det är OK att den är där. Och tänk, då inträffar det underliga att ofta försvinner den! Ibland så är känslan så stor att den inte försvinner men det känns alltid lättare.

Nyckeln är att vi inte ska kämpa emot. Det är när kampvredet är på som vi mår som bäst. Man måste erkänna för sig själv att ibland blir det inte så bra men det är så det är. Ibland får man bara acceptera och låta vara.

November, november tråkiga månad. För många är det helt enkelt frågan om att hålla huvudet över vattenytan tills det blir december och julstämning.

Men lite roliga saker finns det ju. T ex har den nya Harry Potter filmen premiär nästa vecka och jag, maken och Sonen ska gå på lördag. Tonåringen med sällskap går på premiären på onsdag.

Jag har börjat sticka ett par varma muddar eller pulsvärmare att ha på jobbet, här är så kallt. Det är avstressande och meditativt att sticka. Skönt i november.

Just nu är det ju också riktigt legitimt att ligga på soffan med en bok och ha en kopp te inom räckhåll.

Kratta ihop löven får man väl göra. Men inte för noga. Maskar och andra smådjur ska ha mat och gräsmattan skydd.

Jag försöker gå ut lite varje dag oavsett väder. Nu har det ju varit så tråkigt att det varit på ren vilja ibland, men det är skönt när man kommer in. Faktum är att ljuset så här års är helt underbart och milt.

Nu har nästan alla löv blåst ner och vi har haft några riktigt kalla dagar (någon enstaka minusgrad). Idag ösregnar det men är lite varmare. Längre norrut lär det bli snöoväder men det slipper säkert vi. "En centimeter snö i Stockholm och man får intrycket att hela Sverige står stilla". Nåja, här fortsätter vi som vanligt.

Senhösten är en kort vilsam period innan julhetsen tar vid. Man kan hämta andan och ladda batterierna. Nu har ju vissa affärer plockat fram julsaker redan innan allhelgona i oktober. Där tycker jag att man går över gränsen. November kan jag leva med men inte innan dess.

Nu har jag en dag framför mig utan något inbokat och i morgon är jag onsdagsledig! Skönt!

I går var Tonåringen och jag på den länge emotsedda shoppingresan till Malmö. Vi skulle ta tåget på morgonen och åka hem på kvällen. Trötta steg vi upp i ottan men tänkte oss att vi skulle halvsova på tåget. Av det blev det intet pga att ett trasigt tåg blockerade rälsen ungefär halvvägs. Istället fick vi slåss för att komma med en buss. Ståplats blev det också en bra bit och en timma av shoppingtiden gick förlorad. Väl framme fick vi styrka oss med en fika innan vi gav oss på affärerna. Vi hade jättetrevligt hela dagen och lyckades göra fynd. När vi kom till Malmö central såg vi till vår lättnad att vårt tåg skulle gå som vanligt. Det var mer än fullt eftersom det var Allhelgona och många reser. Nu hade det emellertid blivit ett nytt fel på samma ställe (Hur sannolikt är det? och på samma dag dessutom). Så det blev att slåss om en bussplats i Hässleholm och nu blev ännu fler kvar. I Kristianstad blev vi stående en bra stund och väntade på ett tåg. Ingen information och ingenting öppet. Till slut kom det in ett tåg och vi gick fram till föraren och frågade om det gick till vår hemstad och det gjorde det. Ingen annan information gavs. Till slut kom vi i alla fall hem någon dryg timma sena. Tur att man är (någorlunda) ung och frisk och orkar slåss om bussplatser!

Det är som jag brukar säga: Ska man åka tåg ska man inte ha någon tid att passa och ha med sig mat för ett dygn, ett ombyte kläder och en tandborste!

Så är det dags för mig att ta höstlov också. Två vilodagar sen åker tonåringen och jag till Malmö för shopping. Dagens väder har varit riktigt ruskigt: Blåsigt och ösregn under förmiddagen och blåst och uppehåll under eftermiddagen. Men... Det är höst, bara att vänja sig.

Har vridit upp motionerandet ett varv. Har tidigare hållit på mycket med ste och aerobics men på grund av sjukdom och annat fått göra ett längre uppehåll men nu känner jag mig redo igen. Har därför utökat träningen en del med ett par pass i veckan. Jag mår mycket bättre o9ch när man går ner något kilo så går träningen också lättare. Nackdelen är att jag ofta kommer upp i varv och då sover sämre. Det är en balansgång.

Så har vi ställt om klockorna igen och det är alltid besvärligt. För mig tar det uppemot en vecka innan man känner att man är ikapp. Och det är nästan värst på hösten eftersom jag tillhör de som gärna vaknar för tidigt ändå. Det hjälper inte att vara uppe extra länge på kvällen, jag vaknar vid "vanlig" tid ändå. Nu med en timma mindre sömn i kroppen. Nu är det inte bara jag som uppmärksammat detta utan även forskare. Se denna artikel från förra året.

Höstpromenaderna är härliga! Underbara färger och ett fantastiskt lugn. Hela naturen går ner på sparlåga och i vila. Lyssnar man så hör man ljudet av när löven stilla faller, ett efter ett. På min lediga dag gick jag en längre promenad och kom riktigt ner i varv av den fridfulla atmosfären.

Tonåringen ligger sjuk för andra dagen rad. Hoppas själv att jag får hennes sjukdom nu, och inte nästa vecka när jag ska ha några dagar ledigt. Just nu ligger hon på soffan och läser historia.