Har ni varit med om att det blir som kusligt mitt på dagen och allt avstannar? Hur man liksom känner en tomhet mitt i sommardagen? Det är som om spöken går förbi mitt i dagsljuset.

I fyndlådan på ett antikvariat hittade jag en pocket från 80-talet "Fyra årstider" av Gunnar Brusewitz. Där skriver han om just detta. Han har också lagt märke till detta: Hur vinden mojnar och fågelsången tystnar. Först tänkte han att det var middagsrasten - den mänskliga alltså. Bönder och skogsarbetare tar matrast och lastbilschaufförer och andra vägfarande stannar för att vila och äta. Det visade sig att detta har kommenterats av många naturskildrare i äldre tider. Kanske tänkte man mera på det förr när det uppstod stunder av stillhet som det inte gör nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  De sista åren har jag skrivit mycket sporadiskt här men ibland går jag tillbaka och tittar. Tänk så länge sedan jag började! Tonårsdottern är inte tonårig längre utan vuxen och utflyttad för länge sedan. Sonen är 19 år nu och har tagit studenten o...

Så är det dags att ta tag i efterjulvintern! Ett sätt att pigga upp sig så här års är att tjuvstartat odlingssäsongen. Jag brukar göra plats i köksfönstret för lite matnyttigheter. Smörgåskrasse är en lättodlad klassiker som är dessutom är jättegod. ...

   Just för ögonblicket bså snöar det faktiskt här men när jag tog min promenad igår eftermiddag så gjorde det inte det. Och det är mörkt och blött i de sydsvenska skogarna utan snö! I går hittade jag i alla fall en slemsvamp, en märklig organism s...

    Om jag fick göra vad jag ville och inte behövde tänka på pengar så skulle jag gå i skogen och ligga på soffan och läsa romaner. Och titta på filmer.    ...

  Så har rimfrostdagarna kommit hit till södra Sverige. Ingen snö än men ett par minusgrader så här när första advent närmar sig.... Vi går in i midvintern nu och agnarna sållas från vetet. ...