I den gamla almanackan var den 9 mars de fyrtio martyrernas dag. Frös det den dagen skulle det frysa i 40 dagar innan midsommar trodde man. Vi hade +1 imorse så vi klarar oss. Tanken var väl att vinterväder som satte in sent höll i sig länge. Detta brukar faktiskt min mamma prata om, på tal om att det kan komma nattfrost långt fram på våren.

De 40 martyrerna var  fyrtio soldater som år 320 skulle ha dött martyrdöden i Sebaste (staden Sivas i dagens Turkiet). För att förmå dem att avsvära sig sin kristna tro, skulle de ha blivit tvingade att stå nakna på isen på en frusen damm, tills de dukade under av kölden. En av soldaterna gav upp men avled när han lades i varmt vatten för att tina upp. En fångvaktarna blev då så imponerad att han istället blev kristen så att de åter var fyrtio. Enligt legenden hette soldaterna: Candidus, Kyrion, Domnus, Hesykhios, Heraklios, Smaragdes, Eunoikos, Valentus, Bibianus, Claudius, Priscus, Theodoulos, Eutychios, Johannes, Xanthios, Ilianus, Sisinios, Angus, Flavianus, Aetius, Akakios, Ekdikios, Lysimachos, Alexander, Ilias, Gorgonios, Theophilos, Dometian, Caius, Leontius, Athanasias, Cyrill, Sacerdonus, Nikolaus, Valerius, Philoktimos, Severianus, Khudion, Meliton och Aglaios.